När man får flash backs

Igår anmärkte mina kollegor på att jag inte kom på ordet skrivmaskin, fast jag absolut vet vad en skrivmasken är, jag kom inte heller på ordet kombi för en bil och var tvungen att googla det för 10 minuter sen. Ordet kändes hemskt främmande i min mun och hjärna.

Med ens blir jag rädd och orolig för jag har upplevt att tal och hjärnan inte varit sig själva de senaste dagarna, att min motorik vid skrivbordet till datorn är försämrad och att jag inte riktigt "är med" om man kan säga så.
Men så nu när ordet kombi återinfördes i min hjärna så insåg jag att jag känner igen alla symtom och att det var ungefär detsamma för ett år sen fast i april-maj månad när saker var osäkra och inget var ännu bestämt för sommaren varken jobb eller utbildning.
Det är stress varningar för mig, den hårda smärtsamma känslan i nacke, axlar och rygg borde bara förstärka dom övertydliga varningssignalerna.

Jag har tagit körkort i tisdags, skrivit på ett avtal för grundskolan igår för ett år framåt så kanske är de inte konstigt att det nu först efteråt börjar märkas på kroppen att man haft mycket att tänka på och att fokuset har legat på andra fronter än min fysiska och psykiska hälsa.
Så den här helgen blir träning, skön musik, kanske lite vandring men absolut viktigast ingen stress.. det är dags att lyssna på hjärnan och tråka ut den lite så man får vila ut lite.

Jag brukar också bli psykiskt destruktiv när jag är stressad, det finns en konstant återkommande tanke mot mig själv när man passerar en spegel "Usch så du ser ut" eller när man ser på sitt eget arbete "Men de här duger ju inte".. Bara för att öka på kraven och ta i lite längre. Det svåra är att sluta med det när stressmomentet försvunnit.. den destruktiva cirkeln får mig att prestera bättre ja, men den ljuger för mig hela tiden.

För ibland tar jag det ett steg längre än nödvändigt, jag slutar inte vid ett bra jobb utan ska alltid ha genomfört ett UTMÄRKT++ jobb.

Så imorgon packas en ryggsäck också blir det en tur till hoedestupet, dax att koppla bort vardagen och bara vara för sig själv en stund. Landa i sig själv lite.. Älska sig själv lite mer.