Kommer ihåg känslan när jag sätter mig på tåget till Jönköping efter att ha landat i Göteborg från Edinburgh och möter på ett helt gäng svenska unga killar som ska ut och tågluffa, speedade och laddade, och jag själv hade inte riktigt accepterat att jag var i Sverige igen.. Gud vad jag hatade att vara i Sverige just då, man "visste" hur folk skulle reagera/tänka, man "visste" hur saker fungerar och man visste "hur" man skulle göra saker på det enkla sättet.. Utmaningen var som borta..allt var bara en stilla lunk igen och äventyret mycket litet.. och när äventyret var litet så blev friheten inskränkt, här var man svensk och kvinna, en standard profil. Lägg där till lärare och i tjugofemåring så fanns det listor över hur jag "är".
Det är kanske därför folk kan reagera så olika på mig och vad jag säger och gör, för listan är inte riktigt anpassad för någon som har en direkt koppling mellan mun och tanke. Eller någon som faktiskt inte backar ur utan hugger tag i saker...
I veckan var jag på en föreläsning, hamnade bredvid en dam i åldern mellan 40-50 och framför någon som jag träffat 2 gånger tidigare. Bara när jag tittade ut över alla lärare från härjedalen som var samlade där inne så slog en sak mig.
"Undrar vad genomsnittsåldern är här inne?" Sa jag lite halv högt utan att förvänta mig något svar..
Kvinnan brevid mig vänder sig om och tittar bestört på mig " Men vilken konstig fråga att ställa!?"
Min första tanke var Opps hon skäms för sin ålder, min andra tanke var, varför är det en konstig fråga.
Så jag svarar med mina ack inte så logiska svar.
"Inte för någon som är 25." Och ler nöjt mot henne, hon upprepar förvånat mitt svar och vänder sig om igen som hon funderar på det.
Kvinnan bakom mig förstod nog precis hur jag tänkte för hon svarade snabbt " Mellan 50-60, så om tio år har du massor av jobb att välja på!". Också skrattar hon. Jag hugger chansen att förklara mig. "Ja det var ungefär så jag tänkte, att det kommer bli tomt på många platser!"..
Där någonstans visade kvinnan bredvid mig att jag absolut inte passade in i schablonen för en lärare i 25 års åldern, kvinna och svensk.. Men det är ofta så.. Jag gillar det ibland när folk blir chockade över vad jag sitter och tänker på, när dom inte är beredd på en rak fråga, eller när dom börjar tänka i nya banor, diskutera dom där sakerna vi alla egentligen tänker på men inte pratar högt om.
När jag var utomlands var det ingen som bedömde dig, och gjorde dom det så var det inget att bry sig i för vad vet dom om svenska kvinnor, lärare och 25 år. Kanske är dom alla så här, kanske är det något dom missat!
söndag 26 augusti 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar