Det blir ensamt som singel man kan inte säga annat, du får inte höra att du duger och att du är helt okej som du är. Sånt får du sköta själv och det är inte jag någe vidare på. Sen så skrattar du ensam till den roliga filmen du tittar på, för ingen är där breved dig och kan uppleva det du upplever. Jag har svårt med vänner har alltid haft, mina gymnasie vänner känner mig bäst men bor ca 100mil härifrån. De jag lär känna här i umeå är jag för feg för att upprätta någon typ av kontakt med utanför skoltid. Så livet blir rätt ensamt, det är självvalt till en viss del men jag vill det egentligen inte. Det är bara så svårt att ja vara social, jag har alltid bilden av den osynliga barriären och att jag inte passar in... Därför är det skönt med jobb,skola mm som tar upp all tid i världen då slipper du tänka på att det är tomt när du kommer hem, för då är du så less på alla ändå..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar