Utställning som fler borde se..

Välkommen 90-talets plastförpacknings köttätare till hur det egentligen ser ut innan du får köttet på tallriken, jag har inga problem med att äta kött efter att ha sett dem här bilderna. Jag är nöjd med att grisar avlivas med koldioxid men hade helst sett bultpistol som för nötkreaturen men det är bättre än hallal slakten..

Walls of glass

Top Gear

Nu under en period av galenskap och förkylning har jag faktiskt börjat hämta hem denna underbara bil-serie och sträck tittar på deras avsnitt... Vem kan motstå säsong 14 och sydamerika resan, eller resan till Nordpolen. Dessa män har fått tag i en grymt bra programide som faktiskt är underhållande TROTS alla dessa engelska bilar. Ja vi vet att Aston Martins DB9 är en av deras totala favoriter och att det har nog aldrig testats så många jaggor men jag kan leva med det, jaguarer är faktiskt en av de finaste designade bilarna i världen. Och nu när Saab är räddat av ett holländskt sportbilsbolag så hur fel kan framtida Saabar gå? Nej Over and Out från snor och Top Gear Land

Avatar..

Du vet att en film är bra när du ångrar att den värld som existerar i filmen inte existerar i verkligheten... så bra är Avatar, jag vill också var blå och lite längre än 2m med svans och kattöron. Skämmigt men sant, det är en bra film just därför och den tillfredsställer min fantasy ådra OCH min "Save the nature" känsla på samma gång, marvellous!

Annars så har mariehemsvägen övergått åt ett snorigare håll (ja jag har blivit ordentligt sjuk) och idag har jag officiellt sjukskrivit mig från lektionerna.. nice or not.. imorgon är det massor av obligatoriska saker som jag kanske måste gå på, inte rättvist. Det här hade aldrig varit ett problem om vi hade haft en tenta istället för en miljon små skit saker.. Over and Out från snöstormens centrum Umeå.

Sömnen som inte finns...

Inatt rasade förkylningen igång ordentligt, skönt då har man ytterligare en sak att oroa sig för, har jag eller har jag inte snor som rinner ner för ansiktet... men återigen har jag inte kunnat sova, klockan 5 var jag uppe och snöt mig sen vände jag på kudden och sov i hela 4h. Jippie levande zoombie on the move, jag behöver verkligen vara fräsch för att hålla igång nu men man får aldrig som man vill... Men avatar i 3d ikväll underbart :D. Over and Out

Det sociala livet....på mariehem!

Nu är Sickan och jag inflyttade i umeå, egentligen har vi varit det i lite mer än en vecka nu men vem räknar ;). Jag läser återigen tråkiga pedagogik kurser och har alltså ett år av detta kvar.. ett år!

Det intressanta är att litteraturen är inte så tråkig men det är mer en grunläggande inställning som lever kvar från CK 1 som förstör hela CK 2 för mig. Just nu läser vi hur vi ska bli den ideala läraren, istället för att läsa om hur det egentligen kommer fungera ute i klassrummet. För ingen blir den ideala läraren, ingen är perfekt (förutom jag vissa dagar det ska erkännas, sen ska vi skapa den ideala gruppen där alla elever trivs och arbetar effektivt, yeah right.. and birds can fly with out wings..

Den pedagogiska institutionen har fått för sig att vara pedagogiska, vi ska inte ha en enda tenta istället gör vi små inlämningsuppgifter på ca 4-5 sidor varje vecka. Inte kul för en sån som jag, jag är den som förlorar på detta upplägg då jag kan lära in saker på kanske en vecka och klara en 15 poängs tenta ganska enkelt, men så här är det ganska pestigt.

Jag får inte mina 3 veckors vila innan det är dags att prestera på, ingen uppbyggnads fas, bara 100% hela tiden, sånt gör att jag får följande symtom:

sömnproblem (check)
äter oregelbundet (check),
gör allt i sista minuten ändå (check)
känner mig stressad 99% av tiden (check)

Visst är det underbart hur lärarutbildningen verkligen är anpassad för att vi skall må bra och ha tid att prestera..

Men korridoren då, här bor två tjejer (jag och en till) och 4 killar, två som har bott här länge och två som har bott här i 6 månader totalt. Vi har en ganska tyst korridor, inga fester och ett okej kök när jag är glad, när jag har lågt blodsocker är det nästan inte godkänt.. men det är bara jag.

Salza är ny opererad och har två nya ärr samt en plasttratt från det äventyret, vi tog bort knölar som satt lite illa till. 2084 kostade operationen och i mediciner har vi lagt ut kanske 300kr, som försäkringsbolaget skall ersätta. Hon tycker hemskt synd om sig, inga långa promenader och tratt när hon är ensam, gud mer deprimerad kan hon inte bli. Operationssåren ser helt okej ut nu efter 5 dagar, det på benet är lite mer påverkat men det sitter på ett ganska dumt ställe tyvärr. Men håller stygnen ska det läka bra, det är bara 11 dagar kvar sen ska dem bort.

Nej nu ska det läsas ett par kapitel till om den ideala världen som vi ska inse går att eftersträva och sen blir det promenad med hunden innan det kanske ska gå och sova mer än 4h ikväll..

Jäklar hade en lista som måste stå...annars glömmer jag den..

Nr 1, skriv ut och skicka broshyren till IML

Nr 2, Skriv ut försäkringsanmälan för kvittona från apoteket och posta det!

Nr 3, Tvätta

Nr 4, Kopiera kap, 1 samt 3-4 i kernells bok och så mycket som möjligt i den andra..ord professionalitet, yrkesetik, yrkesspråk..(lagligt förstås)

Nr 5, Avatar i 3D 20:00 !

Så välkommen till min morgon dag som inte har något stopp...

"Den grymmaste av sanningar" från Juli 2009

Läkta ärrs ömande minnen skrapar på mitt inre
En rädsla för vad som varit
En tanke på vad som kunde ske

Minnen av tårar, brända dagar och tomma dagar
Minnen av ett liv som försvunnit och ersatts av luft och sköna dagar
Varför skulle jag vilja tillbaka dit?
Varför skulle sånt ske igen?

Mina ärr och blödande själ talar om minnen jag grävt ner för åratal sedan.
Dem viskar med bilder av glädje och kärlek överskuggad av svek hat och förvirring.
Ett löfte givet av en kvinna ståendes i ruinen av vad en gång fanns, skrivet i tårar och döda timmar

Jag kommer ihåg en dröm som aldrig inföll, ett svek utan återvändo en kall natt.
Sista gången tänkte jag.
Ur askan reste sig den kvinnan som idag står här.
Sin egen och ingen annans nej Aldrig mer.

En orm har lagt sig runt mitt hjärta, sakta kvävs jag i ett vakum utan kärlek eller hopp till andra. Binder mig ner i min mörka håla, när mitt trots, mitt hat och min starka ande. Den talar genom min mun inför andra. Det finns bara en person i ett liv utan tilltro.

Den personen är inte du.
Jag stjäl ditt hjärta, leker med din själ, beräknar din uthållighet bara för att lämna dig lika tom som jag. Det kan inte kallas kärlek men absolut frihet.

Ingen kommer nära mig igen. I en värld för mig finns bara jag. Se vad världen skapat för mig att hämta ur, se vad livet lämnat kvar efter sig. Lär av den som vet och börja vara fri.

Nytt år nya möjligheter.

2010 och jag är äntligen (eller?) 23 år.. Salza har blivit frisk och vi håller på att flytta från Obbola till umeå igen. Men det skriker lite i mig att packa ner sakerna, jag är inte riktigt klar med mitt hem men det kommer när nästa helg närmar sig.

Sickan har ju under en längre tid haft en fettknöl på kinden, nu är denna på gång att bli opererad och vi skall göra en check av den hos veterinären innan operation den 15:e.. men hon har kliat upp ett svår läkt sår mitt på ungefär lika stort som en nagel och ja väldigt grunt. Idag ledsnade jag på moderna läkemedel och gjorde mig en kådsalva som vi skall köra med här i slutet innan operation och se hur bra den är heltenkelt..

Receptet på salvan är helt utan mått, jag har kört lite på känn som vanligt och det blev riktigt bra.
Ingredienserna är bivax, grankåda, rapsolja, vitlök och rosmarin. Allt som skall smältas läggs i först, eventuellt rensa grankådan från de mindre bra bitarna efter de att du smält ner det mesta, i med bivax, dubbla mängden rapsolja som du har bivax sen slutligen precis innan upphällning en delad vitlök och torkad rosmarin. Häll upp och under tiden den kyls och eventuellt börjar separera sig så rör du ihop vaxet och oljan, vips har du en salva som luktar kanske vidervärdigt, kåda och vitlök men läker många sår. Eller hoppas vi i alla fall :).

Men motionsmässigt känner jag mig helt förtappad, i torsdags var jag och provred en häst för att eventuellt bli medryttare. Tyvärr slutade kvällen på akuten efter yrsel och svimningskänningar, jag kunde inte ställa mig upp efter att ha satt mig ner i ren panik. Det konstaterades feber och lite lågt blodsocker.. så efter det har vi tagit det lugnt här i Obbola. Men idag blev det en insamlingsrunda till min salva och nu känner jag nästan för en jogging runda men det känns som att utmana verkligheten.. Bättre att spara sig till ridningen imorgon, jag är fortfarande snuvig men känner mig så urform att det är skämmigt. Så ikväll blir det väll att packa saker istället och försöka tänka bort valkar och dåligt självförtroende.. Over and Out