Numera är LF arbetet enbart nostalgi, jag har nämligen sagt upp mig och börjat arbeta mig in på min lärarbana. Det var helt underbart befriande att lämna LF, jag har varit klar där hur länge som helst och bara kännt cynismen växa till sig inom mig för varje kväll. Det är en branch jag inte kan försvara eller känna mig hemma inom.
Så 100kg lättade från mina axlar och massor av tid befriades, så vad ska man göra nu när tiden är ledig och kroppen lätt? Ja jag har ju alltid velat satsa mer på ridningen och nu kan jag det, projekt medryttare har startat, nu ska vi bara hitta en liten tokig häst att utveckla.
Hade jag haft mer pengar ,hatar pengar by the way och hela hysterin runt den, har jag dem spenderas dem, lägger jag dem på hög blir jag frustrerad av att jag till slut börjar använda dem..det är som en gördel av skuld att spara pengar,men hade jag haft mer pengar hade den underbara lilla Pamela fått flytta upp utan tvekan.. Nu ser ju verkligheten lite dystrare ut så tyvärr kan de få ligga på "att drömma om listan".
Nyaste äventyret är bara 8h gammalt, "klassfest" kanske de skulle kallats men de slutade med ett troget gäng som slutligen hamnade på TC och hade en ganska skön och kul kväll. Tyvärr led TC av dålig DJ sjukan.
Men mysteriet börjar nu för en timme sedan, jag vaknar med ett tumlikt blåmärke på armen.. Blått ömt och stort... Och jag har INTE varit i bråk eller slagsmål.
Jag är dessutom ganska säker på att det inte fanns innan jag gick och lade mig, så jag måste ha gjort det själv inatt... mystiskt.. Vem vet kanske blev hemligt bortrövad under sömnen, gjorde motstånd och sen bara råkade glömma allt om det. Inte troligt men ändå. Så mysteriet fortsätter..
Stockholm nästa dessutom på Torsdag, Hare Krishna, Scientologerna och Asatroenden here I come..Beware :D
