Sen gör du det, du vet att du redan har gjort det och hoppas att, du kanske, om du har tur inte kommer få samma slut en gång till.
Men sen sitter du där efteråt och inser att livet går lite på repeat, samma misstag och frågan är om du lärde dig något?
Antagligen inte, lite mer kraschad, lite mer saker att tänka på eller att välja ignorera.
Det här gäller det mesta, kärlek, relationer, hälsa, resor, vänner och arbete.
Idag är en sån där dag när jag bara har lust att kasta saker åt sidan, packa och dra. Det känns lite hopplöst, jag orkar inte riktigt med mig själv just nu och saken är det att det finns ingen övertydlig anledning varför.
Okej hälsan svajade lite, lågt blodsocker efter en helg med värme och slarv med maten. Svimmade nästan på jobbet, behövde fokusera på trappstegen för att inte ramla. Men efter lunch ramlade saker på plats och energin kom tillbaka igen.
Men förutom den lilla missen så borde livet vara i tipp topp.
Men något är där och kliar igen, något gräver sig in och jag vet inte riktigt vad det är. Det känns som jag bara vill ta sakerna och flytta på mig. Hitta luft igen, andas ut och känna mig nöjd med mig själv. Saker... Saker bara dränker mig från olika håll.
Det mesta är ju bara I-landsproblem vilket dessutom gör saker så tragikomiska. Hur kan välfärd bli ett problem?Om man genomgår livskriser så börjar jag ana att jag har en livskris ungefär 2ggr per år. En gång inför våren och sen inför jul. Varje år.
Alltid samma frågor dessutom.
Vart står jag nu?
Vart har jag kommit?
Varför har inte det där hänt ännu?
Vart ska du?
Vad vill du med dig själv?
Men snart måste jag komma på att det gör inget om du inte har svaren på frågorna just nu.
Sluta pressa du missar saker hela tiden när du gör det. Du missar att se det du har och tänker hela tiden på imorgon istället.
Andas for fuck sake!
Så istället för att sitta här tar jag ut hunden och går och andas en stund...
Det ser ut att bli regn.
Skönt.
