Imorse kom ett av mina hittills grövsta utlägg om den utbildning jag spenderat 4 år på. Här har ni uppföljaren.. jag har idag lyckats göra allt för att slippa läsa. Det har blivit tömkörning, matlagning, städning och till och med ett joggningspass bara för att inte behöva läsa Olga Dysthes bok (eller de kopierade "delarna").
Men någonstans ramlade samvetet in och jag var tvungen att sätta mig om inte för gruppens skull. Så nu efter 59 sidor av o så inspirerande kunskaper som jag redan har läst på 2 andra pedagogik kurser så tänkte jag dela med mig av dessa djupa insikter.
"Behaviorism testar "hur mycket" elever har lärt sig i ex. fysik; men kognitivt baserad undervisning testar om eleverna förstått allmäna principer, ex. tyngdlagen, och om de kan nyttja denna kunskap för att lösa problem."
Nu får jag problem, för kan inte det ena vara det andra? Eller är de bara jag som gjort en tankevurpa? Antagligen inte... detta oh så djupa, något här sammanfattade inlägg, fortsätter med denna kommentar kring hur detta skall betygsättas..
"Detta betyder bl.a. att eleverna när de skall bedömas måste få mer omfattande frågor/ de måste samla arbeten som visar prestationer i ämnet under en längre tid"
Ja men nu begränsas ju all skolgång av att elever åldras.. vi kan inte betygsätta deras fördjupade insikt i tyngdlagen när dom är 26 och har brutit benet för andra gången i half pipen. Och denna kommentar motverkar inte på något sätt att det du testar inte är behavioristiskt inlärt... enligt mig.
Därefter vågar Dysthe göra en djup och kanske lite vågad sammanfattning om skolsystemen.
"Just därför har man under senare år försökt att utveckla en alternativ bedömning som görs fortlöpande och inte isolerat till läroprocessens slut"
Svar: NEJ det har man inte alls gjort, jag kommer aldrig någonsin kunna sätta ett betyg efter en kursslutförande och när eleven gått ur skolan! Det är helt omöjligt, snacka om att bara ge ett uttalande utan att tala om en tidsaspekt! Fortlöpande under vadå? Fortlöpande under elevens hela liv? Eller fortlöpande under hela mitt liv?
Men mitt totala favorit inlägg idag är skapat av en person utan insikt i hjärnans processer...
"Även om den mänskliga hjärnan är en komponent i det som gör avancerad inlärning möjlig är kunskaper och färdigheter inte lokaliserade där eller i biokemiska processer. " Dessa processer är en viktig förutsättning för vår förmåga att analyser begrepp, lösa ekvationer och skriva poesi. Men begreppen, ekvationerna och de poetiska uttrycken finns inte i hjärnan som sådan. De har i stället med innebörd och mening att göra, och innebörd och mening är kommunikativa och inte biologiska företeelser (Säljö)"
Jaha vart ska vi börja... jag kan ta att mening och innebörd sker mellan förmedlare och den som insuper meddelandet på valfritt sätt.. men i slutändan är det ALLTID en HJÄRNA och EN BIOKEMISK PROCESS som både SKAPAR MENING och LAGRAR DEN!
Varför får människor undervisa utan att få läsa grundläggande hormonprocesser, stressreaktioner, evolution och psykologi och hur detta STYR kroppen. Hur vi är offer till våra belöningssystem i hjärnan A.K.A biokemisk process.
Hur vi inte är mer än slavar under drifter som driver oss att lyckas för att få en chans att föröka sig.. och är det störst chans att föröka sig med kunskap om innebörden och meningen med ekvationer, poesi och analysera begrepp då kommer vi att utföra det om möjligheten finns.
Vi är inget annat än djur med komplicerade förökningsprocesser om man ska hård dra det. Allt från ätandet till inlärning kan motiveras till våra fysiska processer.
Och dom som misslyckas, A.K.A inte lyckas att föröka sig, försvinner ur vår genetiska bas helt och fullt. Det är en mycket effektiv process... allt som leder till förökning fortlever allt annat dör ut. Så nej det finns inget som har med kunskap, innebörd och mening som kan särskiljas från hjärnan och biokemiska processer. Försök att skapa mening och innebörd med människor utan hjärna och biokemiska processer...
Jag vill också avsluta min djupdykning ur Dysthes bok med det här inlägget, DU är medveten hoppas jag om att när JAG som lärare betygsätter ELEVER så betygsätter jag inte ELEVEN utan hela dess aktivitetssystem; alltså alla samverkande individer,situationer,aktiviteter, ämnesinnehåll och kontexter som ger mening till det hela. För lärande ses som en gemensam kunskapsprocess... Så jag betygsätter, enligt mig, hela dess liv...
"Du får ett G, ditt liv har lett till att du idag är Godkänd, men inte mer, alltså måste ditt liv också vara Godkänt eftersom det har lett fram till det här..."
Hur vidrig lät inte den kommentaren.. jag kommer aldrig betygsätta en persons liv men jag förstår poängen med att alla elever har olika kontexter som de bygger sin erfarenhet och sitt lärande kring... nu läs om den kommentaren och sätt in istället för G betyget IG.
Därmed avslutas dagens Dysthe(r) inläsning... men som ni ser blir sånt här alltid intressant för man kan ju alltid fråga sig vad personen tänkte när dom skrev och om de trodde att man skulle svälja teorin helt och fullt. Så hm ja kanske trivs jag som bäst när jag kan nagla saker mot väggen och dissekera dem långsamt och irriterat..gräva lite djupare med en annan kontext i ryggen och skapa mening i min hjärna av det jag läst med mina biokemiska processer..
Oh ja här kommer ett mysigt musik tips Martha Tilston – Artificial .
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar