Så blev vi ledsna igen...

På spotify försvann din och min lista  för någondag sen hos dig.
Jag har gått och undrat hur du har tänkt när den fanns kvar, kanske har det burit lite hopp och den lilla tanken "tänk om".
Men idag såg jag att den var borta, försvunnen, ett kapitel som aldrig har funnits, så enkelt det är i vår media super moderna värld att släppa taget om något, tryck delete och du är färdig.. Borta, för alltid, no more och inget mer hopp.

Så då blev jag lite ledsen när jag såg det.. Men inser samtidigt att det skulle ske någon gång, frågan var bara när.
Så nu måste kanske jag också ta tag i det sura äpplet, skicka det där paketet med saker som inte är mina för det är inte lika enkelt att deleta faktiska saker i den här världen, inte känslor heller.

Men jag blir ledsen för det är och kommer fortsätta vara lite tomt på en hylla i mitt liv där det en gång stod ett namn på en bra människa, och jag hatar att förlora bra människor. Dåliga människor städar jag ut med glädje men bra människor sörjer jag som familjemedlemmar.

Nej nu deppar vi ikväll och imorgon går arbetet vidare mot en stundande premiär på teatern och regissören behöver hänga med i svängarna nu.
Så för att lyfta världen lite, här är bilder på hur underbart den här ledsna regissören bor och lever just nu. Är det inte vackert på insidan får det vara det på utsidan.. Och på utsidan kan det inte regna, bara snöa...