Det är kommentaren som flyger genom mitt huvud när jag klockan 18:00 sätter mig efter en paus på 1½h med fika och vila får en ide och sätter mig och sätter den på pränt. Det efter att ha jobbat från 7:30 till 16:30 redan. Det här är inte bra och sunt inser jag. Visst måste saker göras men inte just nu..
Och det kommer alltid finnas jobb att göra, det blir aldrig ett självgående maskineri. Hur mycket man än kämpar.. Skolan är ett ständigt arbete, men jag känner att nu försöker vi kämpa igång maskineriet med rutiner mm så saker ska löpa smidigare.Så att saker sker på rutin,vissa rutiner är bra, andra är inte riktigt igång ännu... Engelskan kämpar jag vilt med, det har hamnat på efterkälke då jag inte satt mig in i deras arbetsbok, det blir mitt projekt imorgon på morgonen.. sen får vi se vad som behöver göras. Som jag inte kommer på nu.. men som säkert visar sig imorgon. NU har jag slutat jobba, försöker hålla mitt sociala liv vid liv och göra annat.. bara för att få andas ut lite.
Problemet är att jag är som ett barn med en ny leksak, jag vill och vill och vill...sen vill man inget mer när man bränt ut den nya leksaken.. så nu drar vi ut på nöjet..
Ingen mer tornado som inte kan lugna ner sig, får kramp i käkarna, flimmer för ögonen och migrän anfall.. då ska man coola ner betyder det. Och dom varningarna ramlade in förra veckan... så nu ska vi försöka coola ner lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar