In sickness..

Läste idag på hur jag ska ansöka mitt examensbevis. Där ska jag intyga på heder och samvete att den information jag lämnar är sann, min första tanke var så klart vad händer om jag har varken heder eller samvete.. Då kan jag intyga precis vad som helst och det går inte att bestrida.

Det har varit en del snack den här veckan, från kreationism, vilket jag lämnar okommenterat. Till livet i allmänhet och imorse lämnade två kattastiska människor mig. Det är alltid lika tomt i själen, jag är egentligen inte gjord för ensamhet.
Den tär och äter på mig, den lämnar mig rastlös.
Left on my own så strömmar mitt hjärta ner i allt annat än människorna i min krets, jag tecknar, skriver och tränar.. Kliar på den där klådan av ensamhet som krypit in under huden. Försöker lugna mig själv på alla sätt som går och ändå.. Ändå vet jag att det inte går. Det är den där människan som jag älskar och bryr mig om jag behöver..
Så idag, kliver jag hem från jobbet, feber yr, sjuk och öm i kroppen, sover 4h och sen börjar det klia igen.. Ah vad gör man. Klappar hunden och önskar man var frisk antar jag.

Litet tillägg: In sickness and in health är i grunden en idiotisk formulering, det är skit enkelt att vara där för någon in health..
Varför inte skriva in sickness and no matter how horny you are at another person.. you still will only love me. Even when I'm bloathed from childbirth and hate your guts you still will understand that all I need is a hug. And I'm allways right..
Ja du kyrkan har fått mycket fel, så går det när kvinnor skall tiga..  Då blir det bara fel.

Det här är extrem osammanhängande och det speglar nog mitt liv ganska bra just nu, jag hattar runt som en halt höna som hoppar från isflak efter isflak och önskar att hon var en pingvin som kan simma.. Hönor kan inte simma som ni vet. En dag viker sig benet eller så missar jag isflaket och sen.. Sen får vi se om hönan var en pingvin.

Off-spring and valtentines day..

En dag som den här, alla hjärtans dag, valentins dag, undrar man hur livet kan förenklas ner till en enda dag att visa kärlek och uppskattning på.
Egentligen vill jag bara spy galla på en så kommersialiserad syn på kärlek och bara be alla att glömma det här, älska varje dag... både psykiskt och fysiskt.. och det gäller speciellt för oss singlar här ute.

Alla andra har ju större förutsättningar för att åtminstone älska fysiskt.. Psykiskt låter jag stå okommenterat då det är säkert precis lika illa ställt där som för oss övriga.

Men samtidigt så hoppas jag alla er i förhållanden där passionen har börjat samla damm som gamla böcker, jag hoppas ni får en passionerad natt.. och kan leva på den.. tills nästa år..
Jag missunnar er inte det här dygnet av köpt kärlek, av rosor som vissnar imorgon och kladdiga godisar som snart är borta.. Men jag missunnar inte mig själv heller alla dygn året runt när jag älskar (med) mig själv och andra och råkar glömma kladdiga godisar och röda rosor på valentins dag.
Sen kommer jag på.. Andra kommer ihåg mig, jag har faktiskt fått både kladdiga godisar och ett kort, MEN det är av barn, barn kan få en dag om året då det är enkelt att visa kärlek för det ska ju vara så svårt för oss andra att visa lite passion resten av året..

Nu till den självklara sensmoralen, om vi alla visade lite mer kärlek dygnet runt om vi struntade i telefonen, kramades och kysstes kanske skulle våra kära barn inte behöva Valentins dag. Då kunde dom ha valentins dag när dom helst kände för det.. så som vi drömmer att alla våra relationer ska vara tills vi dör.

Thats how Off-spring and valentines day are connected. The Offspring – The Kids Aren't Alright

Vi som tänker som sport..

Överanalyserande människor där ute, jag vet att det finns fler än den här själen på den här sidan av skärmen. Varför gör vi detta och varför ställer vi oss frågan som att det är något vi vill sluta med? Det är alltid ett klagomål på vår förmåga att ta in så mycket fakta som möjligt, tänka och dra felaktiga och korrekta slutsatser..
Jag tror aldrig att jag kommer sluta analysera och tänka kring människorna i mitt liv, hur deras hälsa är och hur deras liv utspelas där bakom fönstret jag vandrar förbi med huvudet fullt av tankar.

Det är så väl för min egen skull jag lyfter bladet från munnen och hoppas alla ni där ute förstår att det är inte bara en ovana, det är ett behov, en övning för min hjärna att dra slutsatser. När ni andra sitter och fyller upp korsord skapade för er eller ser på tv-shower innehållande löst tagen fakta så betraktar jag det jag vet kring era liv och skapar mina egna blanka rutor som jag försöker fylla med faktan jag har runt omkring mig. Den blir inte alltid helt korrekt, men vissa delar grundar för nästa beslut som påverkar er.

En gång under en resa med min syster fick jag den här kommentaren "Du vet alltid nästa steg, du vet alltid vad du ska göra här näst liksom."  Jag kan inte annat än hålla med.
Jag har en lista över alternativ där situationer som kan ske får utspela sig och man försöker välja det minst onda/smärtsamma/ tråkiga alternativet. Det är konstant pågående process som växer med fler och fler steg. där alla aspekter betraktas som pusselbitar som inte riktigt passar ihop och sen börjar bilden sakta växa..
Luckor finns det alltid och vissa bitar med massor av blå himmel kommer jag aldrig få in, men i slutet kan vi se bilden av den alltid fluffiga kattungen med rosa band runt halsen på någon äng i en flätad korg..

Så att alltid analysera är en sport, en utmattande sport precis som mycket annat. Men vissa av oss blir proffs och lär oss när vi borde hålla käften för kattungen ser mer ut som en flodhäst just nu så då ligger någon bit i pusslet fel.. Totalt fel..

Jag kommer aldrig sluta med den här totala hjärngymnastiken med era liv, där jag betraktar dig och försöker se er, verkligen se den du är men utan att fråga för mycket för att förstå vem du är. Se om jag sen har fått en kattunge eller en flodhäst..