När saker inte blir som man vill...

Det är en sak att välja bort det man inte gillar, en annan att välja bort det du så gärna vill ha men inser att det kommer sluta i sorg och missär.

När jag inser att det här kan inte sluta så som jag vill, men jag brukar inte kunna ge upp...

I mitt liv håller man i något som en bulldog, tar chanserna man får och släpper inte något som jag så gärna vill ha. Men jag ogillar tanken på att göra om ett misstag bara för att stå med bitarna kvar av det jag så gärna ville ha.

Det är ett misstag jag gjort om så många gånger, jag pratar om människor, kärlek och vad man känner för någon annan.

Det var ett uttryck som fastnade "Man väljer dom pusselbitarna man vill ha och bortser helt och hållet från dom som inte passar, för man vill så gärna få saker att fungera."

Mitt pussel har ibland haft så få bitar och sakna en så stor del av himmlen att man kan tro att en konstant dimma har täckt mitt liv. Det är bara vitt, vitt av drömmar och tankar som inga bitar lyckats passa in i.

Men jag har en del av ett träd, en liten bit hav, kanske en liten bild av ett korallrev längst ner i ena hörnet där resten av gräsmattan borde vara och i mitten en bild av mig, skuggan av någon annan. Jag håller i små små trådar, en tub lim och en sax, mina bubblor av pussel, där en del av bitarna är mina och jag försöker få ihop dom andra bitarna från någon annan i mitt pussel.

Klipper formar om mina bitar, men inser att avståndet mellan bitarna inte går att fylla ut hur mycket man än klipper, det blir bara mindre och mindre bitar, men inte fler.

Någonstans får man inse att pusslet inte räcker, att det inte blir som jag vill.. Som vi kanske vill..

Så innan bitarna har blivit konfetti måste man vara ärlig med sig själv, pusslet passar inte just nu.. En dag kanske dom gör det, en dag kanske dom bara faller på plats.

Eller inte, det kan vi inte veta idag.

Vi kan bara veta att just nu passar inte pusslet.

Inte för oss.

Det gör lite ont i mig men vad gör man inte för att inte såra någon som inte förtjänar det.

För det gör varken du eller jag.